söndag 30 oktober 2011

Glädje och sorg...

Vintertiden är här...!
Vaknade klockan sju, trodde jag men den var ju bara sex för vi hade inte ställt om klockorna igår kväll. Ronnie vaknade också tidigt och satt ivrigt och väntade på att klockan skulle bli så acceptabelt mycket för att kunna gå ut och såga och hamra. Han jobbar på med poolhuset och altanen och det blir sååå fint. Tror vi får ha en liten invigningsfest när sista spiken är spikad ;-)


Igår började ääääntligen "Så mycket bättre" =)).
 Älskar det programmet, det gör mig glad ! Man känner så mycket glädje, kärlek och äkthet. Igår var det Tomas Ledins dag. Alla gjorde grymma versioner av hans låtar. Jag gillar alla som är med och dom har verkligen gjort en skön mix med Lena PH, Eva D, E-type, Timbuktu, Laleh, Mikael Wiehe och huvudpersonen igår Tomas Ledin.
Längtar redan till nästa program då det är Eva Dalgrens dag =D


Fick ett mail från en person som också har drabbats av stor sorg på samma tragiska sätt som jag och min familj. En sån sorg och smärta som inte går att förstå om man inte drabbats av den själv. Därför fick jag det här mailet, för att jag så ledsamt och sorgset nog har drabbats och kan förstå och kan relatera till denna tunga sorg.

När jag läste mailet kändes det som jag slängdes tillbaka till den där hemska, tunga dagen, den 11:e April 2011. Mr Ångest kstade sig över mig med all kraft och jag fick så ont i magen och jag grät, grät som ett litet barn. Det var som om tårarna inte ville ta slut . Jag försökte inte ens mota bort Mr Ångest, han fick sitta där, jag brydde mig inte om honom .

Vet nu att Ångest inte är något farligt, var livrädd, skräckslagen första tiden som jag drabbades. Det slår mot en med sån kraft och det är en fruktansvärt otäck känsla. Men vet nu att den hör till sorgen. Sorg drabbar människor på olika sätt. Det finns ingen mall över hur man ska reagera, hur man ska sörja, hur länge man sörjer. Det är olika från person till person. Man måste låta sorgen ta den tid den behöver. Man kan inte skynda på ett sorge arbete.

 Det blir lite, lite lättare för varje dag , men ibland faller man tillbaka hårt och brutalt. Det kan vara ett minne som väcks till liv, en doft, ett samtal, en högtid eller som i mitt fall igår, ett mail <3


Kämpar på med min huvudvärk idag med, bara ligga lågt.
Har pratat med min husläkare. Messade henne igår, för ärligt talat blir man ju lite skraj när blodtrycket svajjar sådär och huvudvärken inte släpper. Så det kändes fantastiskt skönt att hon svarade en lördag. Ska träffa henne imorgon och hon har en förmåga att få mig lugn.

Önskar dig en fin dag och njut av den extra timmen <3.

 Kram H.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar