Ja idag kan man ju associera till många låtar som :
"Regnet det bara öser ner.....
"Åh jag har bara regn hos mig.....
"Hej sa Petronella.....
"Imse vimse spindel......
Regnar galet mycket just nu..
Igår var det en hel galen dag.
Tio över sex på morgonen ska jag backa ut bilen från vår parkering.
Det är mörkt, det är trångt, jag är trött......
På höger sida har jag en lastbil och på vänster sida en mur.
Jag backar sakta, sakta och plötsligt från ingenstans hoppar en katt upp på motorhuven, DUNK och ner på gatan igen..
Jag blir livrädd, skriker till och vrider till ratten och SKRATCH !!
Där fastnar kofångaren i muren.
Jag får sakta köra fram igen för att komma loss och det resulterar i att kofångaren släpper på vänster sida fram.
Aaaaaaaaaaaaargh !!!
Jag var så förbannad på mig själv, på katten, på att det var mörkt, att det var trångt, att det....
Var ju precis vad vi behövde, problem med bilen =/
Tog mig till jobbet, massor att göra sen hem och visa upp sin klantighet för gubben hemma som inte är i skick att mecka bil, så han blev inte glad.
Hann knappt avsluta min jag-är-så-jävla-klantig-och-trasha-bilen-berättelse förrän telefonen ringer.
Sköterskan på gyn. ringer för att tala om att jag måste ta om mina cellprover för dom har sett nåt avvikande.
men visst, absolut, ös skit bara.
Har ju en gång för många år sen opererat mig för just cellförändringar så nu får man verkligen hoppas att det inte är något.
Humöret är i botten och man tror inte att man kan må sämre.....då dras man in i andras draman, helt ofrivilligt !!
Man blir trött...
Lyckades i alla fall ta mig fram till sonens lärare på telefontiden och boka en okey tid för utvecklingssamtal.
Förkylningen är värre än någonsin och förkylningsvirusar hemma hos oss är ingen bra kombo när man ska återhämta sig efter en strål och cellgiftsbehandling.
Man gör allt man kan, tvättar händerna oftare än oftast och spritar allt och byter handdukar i tid och otid.
Igår höll jag mig på nedervåningen med mina nysningar och ungarna som också är galet förkylda höll sig i sina rum så mycket som möjligt.
Bilen står på verkstaden och jag håller tummarna att skadorna inte blev så stora.
Ja, det var min måndag det,
kan man hoppas på en skojigare tisdag ?
Tio över sex på morgonen ska jag backa ut bilen från vår parkering.
Det är mörkt, det är trångt, jag är trött......
På höger sida har jag en lastbil och på vänster sida en mur.
Jag backar sakta, sakta och plötsligt från ingenstans hoppar en katt upp på motorhuven, DUNK och ner på gatan igen..
Jag blir livrädd, skriker till och vrider till ratten och SKRATCH !!
Där fastnar kofångaren i muren.
Jag får sakta köra fram igen för att komma loss och det resulterar i att kofångaren släpper på vänster sida fram.
Aaaaaaaaaaaaargh !!!
Jag var så förbannad på mig själv, på katten, på att det var mörkt, att det var trångt, att det....
Var ju precis vad vi behövde, problem med bilen =/
Tog mig till jobbet, massor att göra sen hem och visa upp sin klantighet för gubben hemma som inte är i skick att mecka bil, så han blev inte glad.
Hann knappt avsluta min jag-är-så-jävla-klantig-och-trasha-bilen-berättelse förrän telefonen ringer.
Sköterskan på gyn. ringer för att tala om att jag måste ta om mina cellprover för dom har sett nåt avvikande.
men visst, absolut, ös skit bara.
Har ju en gång för många år sen opererat mig för just cellförändringar så nu får man verkligen hoppas att det inte är något.
Humöret är i botten och man tror inte att man kan må sämre.....då dras man in i andras draman, helt ofrivilligt !!
Man blir trött...
Lyckades i alla fall ta mig fram till sonens lärare på telefontiden och boka en okey tid för utvecklingssamtal.
Förkylningen är värre än någonsin och förkylningsvirusar hemma hos oss är ingen bra kombo när man ska återhämta sig efter en strål och cellgiftsbehandling.
Man gör allt man kan, tvättar händerna oftare än oftast och spritar allt och byter handdukar i tid och otid.
Igår höll jag mig på nedervåningen med mina nysningar och ungarna som också är galet förkylda höll sig i sina rum så mycket som möjligt.
Bilen står på verkstaden och jag håller tummarna att skadorna inte blev så stora.
Ja, det var min måndag det,
kan man hoppas på en skojigare tisdag ?
Men hallo nu får det väl ändå vara slut på erat elände! Jag hoppas verkligen att det bara är något misstag hos gyn för dig. Var rädda om Er!
SvaraRaderaKram din kusin Susanne
Oj voj voj vilen dag!!!
SvaraRaderaDet är då man undrar vad ska ske härnäst!
Det kan ju liksom bara bli bättre!!!
Hoppas tisdagen var snällare mot dig iaf!!
Man får tänka att då har an gjort den dåliga dagen denna veckan :-))
Kram kram